Dejting + kärlek
Dejting, dejting, dejting. Känns som om det blir vanligare och vanligare att dejta människor som man träffat via nätet, inget hysch hysch om det längre. Själv har jag vart på dejter med killar jag träffat via nätet, dock inte många men.
Det ända jag tycker är så fruktansvärt tråkigt är att killar inte kan vara ärliga. Känns det inte rätt så säg det på en gång så man slipper gå runt och hoppas på något.
Tyvärr har jag råkat träffa alldeles för många idioter till killar, så tyvärr så efter ett tag drar man alla över en kant.
Det killar jag träffar är antingen otrogna eller fulla av lögner och kan bara inte vara ärliga.
Visst blir man ledsen och sårad över att de kanske inte vill ses mer, men har man bara gått på någon dejt så har man ju inte hunnit få känslor i personen i fråga, men man kanske har ett litet hopp och en gnutta av att det kanske kan bli något, att han visar sig vara en underbar kille, men som sen inte kan säga vad han vill, sånt är så himla trist.
Jag kan säga att jag var på dejt med en jätte gullig kille i fredags, vi var och bowlade, vilket var en riktigt bra idé som en första dejt, inga pinsamma tystnader mm. Vi tog ett glas innan vi började spela. Efteråt så tog vi en drink och åkte till en annan bowlinghall där vi mötte upp några av mina kompisar.
Han sov över och sen när han åkte hem dagen efter blev det väldigt tomt, men han frågade om jag ville komma till han på kvällen vilket jag naturligtvis ville så jag åkte dit, kollade schlager och hade det mysigt.
Det blev sängdags ganska tidigt men man behöver inte vara vaken hela natten för att det är lördag. Så idag spenderade vi en bra tid i sängen, låg och små pratade lite och hade det bara mysigt.
Så nu får vi hoppas att denna underbara kille kan vara ärlig och säga vad han vill och inte komma med undanflyker om man frågar om vi ska ses.
Jag hoppas iallafall på det bästa. Och jag hoppas verkligen att vi kommer att ses flera ggr.
Det ända jag tycker är så fruktansvärt tråkigt är att killar inte kan vara ärliga. Känns det inte rätt så säg det på en gång så man slipper gå runt och hoppas på något.
Tyvärr har jag råkat träffa alldeles för många idioter till killar, så tyvärr så efter ett tag drar man alla över en kant.
Det killar jag träffar är antingen otrogna eller fulla av lögner och kan bara inte vara ärliga.
Visst blir man ledsen och sårad över att de kanske inte vill ses mer, men har man bara gått på någon dejt så har man ju inte hunnit få känslor i personen i fråga, men man kanske har ett litet hopp och en gnutta av att det kanske kan bli något, att han visar sig vara en underbar kille, men som sen inte kan säga vad han vill, sånt är så himla trist.
Jag kan säga att jag var på dejt med en jätte gullig kille i fredags, vi var och bowlade, vilket var en riktigt bra idé som en första dejt, inga pinsamma tystnader mm. Vi tog ett glas innan vi började spela. Efteråt så tog vi en drink och åkte till en annan bowlinghall där vi mötte upp några av mina kompisar.
Han sov över och sen när han åkte hem dagen efter blev det väldigt tomt, men han frågade om jag ville komma till han på kvällen vilket jag naturligtvis ville så jag åkte dit, kollade schlager och hade det mysigt.
Det blev sängdags ganska tidigt men man behöver inte vara vaken hela natten för att det är lördag. Så idag spenderade vi en bra tid i sängen, låg och små pratade lite och hade det bara mysigt.
Så nu får vi hoppas att denna underbara kille kan vara ärlig och säga vad han vill och inte komma med undanflyker om man frågar om vi ska ses.
Jag hoppas iallafall på det bästa. Och jag hoppas verkligen att vi kommer att ses flera ggr.
Far och dotter
Igår kväll hade jag en jättemysig kväll med min älskade pappa, det hat nog aldrig hänt att det bara vart han och jag, antingen har mamma eller min lillebror vart med. Men igår var det bara vi två. Vi var på ikea och strosade runt, lyxade till det med varsinn hamburgare på Mc Donalds =)
Jag har en väldigt bra kontakt med min pappa, jag har aldrig under mina 26 år någonsin bråkat eller tjafsat med honom. När andra pratade skit om sina föräldrar så förstod jag ingenting, inte kan man bråka med sina föräldrar heller. men tydligen så kunde man det. men inte jag. Jag har väldigt bra kontakt med min mamma också, men jag och min pappa tänker precis lika om allting, jag kan prata med honom om allt och han förstår vad jag menar.
Sommrarna på landet brukar vara underbara, jag och pappa brukar ta båten ut på kvällarna och lägga nät, och dagen efter åker vi ut och plockar upp de, det är bara så mysigt.
Vi har verkligen samma humor och samma humör, vi retar oss på samma saker.
Jag är verkligen så glad att jag har två förädrar som brys sig om och älskar mig. Vad som än händer, så vet jag att jag kan ringa. Som en gång när min kille var otrogen, vem cyklar hem till mig klockan 02 på natten för att trösta? Jo min älskade mamma såklart.
Jag kan alltid be om hjälp, kan alltid ringa när jag behöver pengar, alltid ställer de upp i den mån de kan.
Sen kan jag kallas bortskämd och det kanske jag är, men jag får inte saker av mina föräldrar för att de känner skuld för någonting, utan för att jag vet att de älskar mig över allt annat och det är en helt annan sak. Men man blir ledsen när man får höra det hela tiden:
Ni är så bortskämda
Ni får allt ni pekar på
Guuuud vad dåligt, jag vill också ha osv
De som kallar mig och min lillebror Victor för bortskämda får göra det. Men vi vet vart vi står och är inte två typiska Lidingö snobbar, ingen i vår familj är det, långt därifrån. Så alla kan kalla oss vad de vill. Men bara för att man har dyra saker och märkeskläder så tyder det inte på att man är snobb, snobb för mig är ett beteende!
Men det jag vet att vi är en familj på 4 personer (5 med våran älskade Shihi Tzu Fanny) som har det bra och älskar varandra och alltid ställer upp. Sen kan folka kalla oss vad de vill!!!
Jag älskar er! Mamma Marianne, Pappa Bengt, Lillebror Victor och Hunden Fanny
Jag har en väldigt bra kontakt med min pappa, jag har aldrig under mina 26 år någonsin bråkat eller tjafsat med honom. När andra pratade skit om sina föräldrar så förstod jag ingenting, inte kan man bråka med sina föräldrar heller. men tydligen så kunde man det. men inte jag. Jag har väldigt bra kontakt med min mamma också, men jag och min pappa tänker precis lika om allting, jag kan prata med honom om allt och han förstår vad jag menar.
Sommrarna på landet brukar vara underbara, jag och pappa brukar ta båten ut på kvällarna och lägga nät, och dagen efter åker vi ut och plockar upp de, det är bara så mysigt.
Vi har verkligen samma humor och samma humör, vi retar oss på samma saker.
Jag är verkligen så glad att jag har två förädrar som brys sig om och älskar mig. Vad som än händer, så vet jag att jag kan ringa. Som en gång när min kille var otrogen, vem cyklar hem till mig klockan 02 på natten för att trösta? Jo min älskade mamma såklart.
Jag kan alltid be om hjälp, kan alltid ringa när jag behöver pengar, alltid ställer de upp i den mån de kan.
Sen kan jag kallas bortskämd och det kanske jag är, men jag får inte saker av mina föräldrar för att de känner skuld för någonting, utan för att jag vet att de älskar mig över allt annat och det är en helt annan sak. Men man blir ledsen när man får höra det hela tiden:
Ni är så bortskämda
Ni får allt ni pekar på
Guuuud vad dåligt, jag vill också ha osv
De som kallar mig och min lillebror Victor för bortskämda får göra det. Men vi vet vart vi står och är inte två typiska Lidingö snobbar, ingen i vår familj är det, långt därifrån. Så alla kan kalla oss vad de vill. Men bara för att man har dyra saker och märkeskläder så tyder det inte på att man är snobb, snobb för mig är ett beteende!
Men det jag vet att vi är en familj på 4 personer (5 med våran älskade Shihi Tzu Fanny) som har det bra och älskar varandra och alltid ställer upp. Sen kan folka kalla oss vad de vill!!!
Jag älskar er! Mamma Marianne, Pappa Bengt, Lillebror Victor och Hunden Fanny
Nu känner jag mig fin
Har vart och fixat naglarna. Det blev bara så fint. Man känner sig som en helt annan människa. Jag bara skuttade ut från salongen och mådde så bra.
Man borde ta hand om sig mer än vad man gör. Kosta vad det kosta vill. Men bra mår man.
Fotograferingen i söndags gick jättebra, det var svårt och jag var nervös men det var jättekul.
Längtar verkligen till bilderna kommer. Så nyfiken!
Nu ska jag gå tillbaka och jobba lite. Skriver mer ikväll.
Puss på er.
Man borde ta hand om sig mer än vad man gör. Kosta vad det kosta vill. Men bra mår man.
Fotograferingen i söndags gick jättebra, det var svårt och jag var nervös men det var jättekul.
Längtar verkligen till bilderna kommer. Så nyfiken!
Nu ska jag gå tillbaka och jobba lite. Skriver mer ikväll.
Puss på er.
Mys helg
God middag och myskväll
Rymdraket?
På fredagen efter jobbet mötte jag upp min underbara bästa ompis Sara.Vi gick och handlade till vår middag.Vi hade bestämt att vi bara skulle ta det lugnt Vi gjorde massa olika dipper, massa goda grönsaker och kyckling, med en flaska vin till.Vi hyrde en film (Patrik 1,5) så underbar, vi satt och grät tillsammans i soffan. Se den!
Sen ringer min lillebror och övertalar oss att vi ska komma och vara med de, så vi fixar oss i ordning och möter upp de på ett ställe på Lidingö. Vi hade det så kul och trevligt.
På lördagen vaknade jag jätte tidigt. Sara skulle sitta barnvakt sen skulle vi ut och shoppa. Så jag åkte och solade lite, sen mötte jag upp Sara och barnen på leklandet. Haha, jag tror vi hade roligare en barnen som var där, vi kastade oss ner i bollhavet, åkte kana mm.
Efter det bar det av till ett köpcentrum, shopping, shopping, shopping. Tyvärr var det mycket folk och så varmt, men men.
När vi kom hem blev det räksallad, vitlöksbröd och vin. Ännu en film (Jumper) och melodifestivalen såklart. Det kom upp några kompisar och i satt och hade det jätte trevligt.
Nu är det söndag och soln skiner, man blir verkligen glad av det, och äntligen får man ha på sig sina solglasögon. Ikväll ska jag åka och fotograferas i en studio. Så nervös, men det går säkert bra.
Ha en ubderbar dag i solskenet.
Puss!
