ska min bok heta som jag ska skriva. Jag vet redan hur omslaget ska se ut. Jag ska börja med och skriva den på datan, en får vi se om jag bara printar ut sidorna och låter mina kompisar läsa den. Det var Saras idé från början. Hon sa att jag borde skriva en bok om killar. Så då tänkte jag köra på det. Först ska jag skriva lite om mina förhållanden mm, sedan ska jag googla runt lite om hur killars hjärnor fungerar. För ibland känns det som att allt inte står rätt till. Nu säger inte jag att vi tjejer är helt perfekta, det menar jag absolut inte. Men ibland undrar jag verkligen hur killar fungerar.
Tänkte även skriva lite raggningstips, vad ska man göra/säga och inte. Sedan lite tips om självkänsla och självförtroende.
Det här med självförtroende är ju en väldigt stor sak. Jag träffade en helt underbar kille en gång. Jag var hur lycklig som helst och allt kändes bra, men jag vet att jag då hade dåligt självförtroende och hela tiden sökte bekräftelse, och jag kan nu idag förstå att det måste vara jobbigt att umgås med en sådan människa.
Det hela slutade med att han inte ville träffas längre, han stod inte ut med mitt dåliga självförtroende och att jag hela tiden sökte den där bekräftelsen, vilket jag idag undrar varför jag gjorde när jag visste att det var mig han ville ha, och det var mig han hade. Jag hade ingen anledning alls till att må dåligt, men har man dåligt självförtroende så har man, man kan inte bara ta bort det.

Men efter hans ord han sa till mig, så förändrades hela jag känns det som. Jag blev starkare och mådde mycket bättre i mig själv och med mig själv. Det kanske bara var de orden som fattades, fast väldigt tråkigt att man skulle behöva förlora en underbar människa för att det skulle bli så.

Nu lever jag mitt eget liv och jag gör precis det jag vill och känner för. Så idén med denna boken kom nu när jag och Sara satt och pratade, och namnet, Ulla med självförtroendet kom som en självklarighet då vi skojade om det namnet efter jag blivit dumpat.
Jag kommer ihåg att vi stod på en kompis balkong och jag berättade om vad som hänt, sedan började vi skämta om att jag skulle bli Ullla med självförtroendet, och efter den kvällen så växte det och jag intalade mig själv att jag är bra, fin och vacker. Och det har ingen tagit ifrån mig och jag kommer aldrig att lämna mitt självförtroende igen.

Självklart har man vissa dagar man mår dåligt, man känner sig ensam, man vill ha någon hos sig mm, fast så fungerar ju alla människor, oavsett om man lever ensam eller har familj.

Det ska bli riktigt kul att börja skriva ner mina tankar, och jag vet att jag kan få hjälp med några kapitel.

Och undrar vem det är jag ska tacka för hela idén? Hmmmm......