Ännu ett brev

Hittade ännu ett brev när jag letade efter det där pappret. Brevet fick jag av en familj som slutade på min avdelning när det bytte dagis, som jag grät när jag fick det. Helt otroligt. Men det är så fint så jag kunde inte göra annat och därför tänkte jag dela med mig av det, för jag känner mig så stolt över det, ibland när jag har känt mig nere och ledsen har jag läst det, när jag fick det låg det alltid i plånboken.
Tur att det inte låg där när min plånbok blev stulen, då hade jag gråtit blod.

Michaela.

Vad kan vi säga annat än att vi saknar dig. Det kändes alltid bra ocg tryggt att lämna XX hos dig på dagarna. Det var helt uppenbart för oss att XX trivdes och kände sig trygg på XX då hon var mycket mer mammig och pappig än XX. För oss verkade det som att du verkligen tyckte om XX vilket gjorde det ännu mer tryggt att lämna henne med dig.

Det var inget lätt beslut att flytta över henne till XX. det högg till ordentligt i bröstkorgen när jag tänkte på att vi skulle skilja XX från dig, som tur är har barn en otrolig förmåga att finna sig till rätta. XX verkar trivas med sina nya fröknar och kamrater. Hon är busig och har glimten i ögat. Hon klättrar lika mycket som vanligt, antagligen mer. Nu har hon börjat prata lite mer även om hon fortfarande behöver använda hela kroppen för att kommunicera.

Hade vi fått välja hade vi tagit med dig till XX, så hade XX trivts ordentligt. Vi uppskattar dig verkligen Michan. Du har ett stort hjärta och barnen verkligen älskar dig. XX är ju inte det första barnet som tyr sig till dig. Ta vara på det och lita på dig själv. Fortsätt att vara den du är. Du är en riktig guldperson!!! Det tycker hela våran familj. Vi är väldigt glada att XX och XX har fått chansen att ha dig som dagisfröken. Förutom att barnen tycker om dig så har du en massa bra ideér och driv.

Jag kan tänka mig att det inte är lätt alla gånger att vara ganska ung och ha huvudansvaret för en avdelning och samtidigt ha kvar fokus på barnen.
Jag är helt övertygad om att du kan göra det på ett bra och prestigelöst sätt.

Du kommer säkert att träffa på personer som är äldre och tycker att det är lite jobbigt att du är så ung, men det är deras problem! Fortsätt gör din grej. du är ju en person som lyssnar så ingen behöver ju känna sig överkörd eller ignorerad.

Vi vill önska dig en underbar sommar. Än en gång: STORT TACK för att du tog så bra hand om vår lilla bustjej (den stora också för den delen)

Massor med kramar: XX och XX + mamma och pappa.

Alltså kan man annat en bli rörd????


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0